Den nya skollagen, från 2006 till idag

Jan Björklund pekades en gång i tiden ut i tidningen Resumé som en av de folkpartister som inte betalade TV-licens. Folkpartiet svarade att det är hans fru som betalar. Nu när förslaget till ny skollag presenterats, är det kanske dags för ett helt annan slags resumé. Vi börjar denna strax efter det senaste riksdagsvalet.

Den 26 oktober 2006 rapporterade TT att gymnasister kan få kvarsittning. Flera intressanta avsnitt finns att titta på. Jag ska försöka gå igenom dem ett och ett utan att det blir för rörigt.

Skolminister Jan Björklund vill införa kvarsittning på gymnasiet och avstängning av stökiga elever i grundskolan. Elever på både gymnasiet och grundskolan ska kunna flyttas till andra skolor.

– Det kan vara tvunget att slå sönder gäng och hålla dem åtskilda, åtminstone en tid, genom flytt eller avstängning, säger han till Dagens Nyheter.

Björklund hoppas att en ny strängare skollag med flera disciplinära åtgärder ska ge studiero i skolan. Enligt lagförslaget ska det bli möjligt med utvisning av elever från lektioner både i grundskolan och på gymnasiet, skriftliga varningar hem till föräldrarna samt att skolk skrivs in i betyget.

Här kan direkt märkas flera skillnader gentemot idag. Att det pratades mycket om flytt av »bråkiga elever« och att lärare skulle kunna beslagta mobiltelefoner och mp3-spelare för bara några år sedan, det minns ni väl? Var tog det pratet vägen? Den 21 januari 2007 ger DN svaret:

Regeringen, med skolminister Jan Björklund (fp) i spetsen, gör nu slag i saken och inför en ny lag mot störande och farliga elever och mot mobiltelefoner och andra föremål som stör undervisningen.

— — —

För att detta ska gå snabbt bryts dessa två saker ut ur den skollag som dröjer till kanske 2009.

Där fick vi även en prognos för när lagen skulle dyka upp, och nu är den här.

Åter till Göteborgs-Posten och 2006.

Björklund skickar nästa vecka tillbaka den förra regeringens skollagsförslag till jurister på utbildningsdepartementet. Han räknar med att ungefär hälften av de cirka 500 paragrafer som ingår i förslaget kommer att revideras i enlighet med den borgerliga regeringens skolpolitik.

– Jag kommer att söka ett så brett stöd som möjligt för det, även utanför alliansen. Men på en rad punkter, bland annat de om lärarnas ordningsbefogenheter, är vi inte överens med s och samarbetspartierna, säger han.

Så halva den nya skollagen skulle vara den nuvarande oppositionens. Att ta reda på om så verkligen är fallet får bli en uppgift för framtiden – lagförslaget som presenterades igår är trots allt rätt omfattande.

Men det där breda politiska stödet då, hur blev det på den punkten? Ekot rapporterade igår om lagförslaget, och där nämndes bland annat detta:

Den rödgröna oppositionen är enig i sin kritik om att Jan Björklund inte försökt nå en bred blocköverskridande överenskommelse.

På den punkten lyckades han alltså inte med vad han företagit sig.

Så till sista avsnittet av Göteborgs-Postens artikel från 2006.

Ett nytt skollagsförslag presenteras sedan under våren 2008, enligt Björklund.

– Vi har stora disciplinära problem i den svenska skolan. Jag vill ha respekt för de svenska lärarna.

TT: Går det verkligen att lagstifta fram?

– Det här beror förstås på samverkande faktorer. Men det är ingen tillfällighet att vi har den slappaste lagstiftningen i världen och störst ordningsproblem.

Ingen tillfällighet, för snart ska det bli andra bullar.

Men vänta lite. I DN-artikeln från 2007 stod det ju att lagen skulle dröja kanske ända till 2009, men här står det att den kommer läggas fram redan 2008. Men nu för tiden, när lagförslaget faktiskt presenterats, är det ju sommaren 2009. Vad hände egentligen? I kommunernas och landstingens tidning Dagens Samhälle kunde man våren 2008 läsa att lagen var försenad:

– Sedan har vi sagt att det nog blir en sen vår i år. Men nu siktar vi på sommaren. Det är ett jättearbete att ta fram den här lagen, säger Bertil Östberg [statssekreterare på Utbildningsdepartementet].

— — —

Promemorian ska remissbehandlas innan det blir dags att ta fram ett lagförslag för granskning av juristerna i Lagrådet. Lagrådsremissen beräknas vara klar i slutet av 2008 eller i början av 2009. Själva propositionen ska läggas fram 2009 så att den nya lagen hinner träda ikraft före nästa val. Sådan är planen.

Och först nu är lagförslaget här (läs gärna själv). Remissvar ska vara inkomna in till Utbildningsdepartementet senast den 25 september, och Jan Björklunds förhoppningar att lagen införs före valet är sedan länge grusade. Först 2011 kommer lagen träda i kraft, om inte oppositionen vinner valet och gör vad Björklund gjorde med deras promemoria så snart han själv tillträtt. Historien kan komma att upprepa sig.

Men åter till Dagens Samhälle och våren 2008.

Borde ni inte samarbeta med vänsterpartierna för att få fram en långsiktigt hållbar skollag? Det kan ju bli maktskifte 2010.

Nej, menar Bertil Östberg. Den nya skollagen ska ge uttryck för Alliansens skolpolitik. Visst kan man sätta sig i överläggningar i till exempel betygsfrågan. Men annars finns det inte mycket att hämta hos oppositionen.

Här har de alltså ändrat sig. Inga breda överenskommelser, förutom eventuellt där oppositionen ändå mer eller mindre instämmer i förändringarna. Är det månne den halva av lagförslaget som utlovats vara oppositionens man kan tänka sig att samarbeta om?

Regeringens ambition är att allt viktigt ska stå i skollagen så att inte en del ligger och skvalpar i förordningar. Ändå kommer den nya skollagen inte att vara komplett, påpekar Bertil Östberg. Sådant som betygsskalorna ska till exempel inte skrivas in i skollagen.

Inga betygsskalor? I 9 kapitlet av lagförslaget står att:

16 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

— — —

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav för betygen A, C och E. Sådana föreskrifter ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanerna som krävs för respektive betyg.

Nå, vidare med artikeln i Dagens Samhälle:

I Alliansens förslag till ny skollag ska bland annat lärarnas disciplinära befogenheter ökas och de fristående skolornas rättsliga ställning stärkas. Behörighetsreglerna för lärare ska skärpas och lärarauktorisation införas i någon form.

Dessutom ska vuxenutbildningen regleras i skollagen. Men i och med att regeringen avvisat utredningsförslaget om valfrihet i vuxenutbildningen underlättas arbetet med den nya skollagen i den delen.

Hur det ska bli med auktorisationen vet jag inte. På sidan 260 av lagförslaget står såhär:

Eftersom frågan om hur regleringen av lärares behörighet och anställningsvillkor har utretts inom ramen för Lärarutredningen – om behörighet och auktorisation, som i maj 2008 lämnade sitt betänkande Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) lämnar Skollagsberedningen inga förslag om hur detta konkret ska utformas i lagstiftningen.

TT har dock svaret, och meddelar genom SVT att viktiga delar av lagen saknas:

Flera viktiga delar saknas i regeringens förslag till ny skollag. Det gäller främst frågan om att skärpa behörighetskrav för lärare – en förändring som skulle kosta mycket stora pengar.

— — —

– Jan Björklund slår sig för bröstet. Men det här är ju inte en komplett skollag, när det är saker som fortfarande utreds, säger Marie Granlund, Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson.

Den kritiken tycks mig lite sent kommen, eftersom Bertil Östberg faktiskt meddelade att det inte skulle bli någon komplett lag redan förra våren. Dessutom:

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är inte förvånad över att besked dröjer.

– Vi vet ju att det är ekonomisk kris. Frågorna om behörighet och legitimation är dyra saker och väldigt svåra att lägga förslag på i den här ekonomiskt tuffa tiden. Det är där det sitter, säger Eva-Lis Sirén.

Så hur blev det med friskolornas rättsliga ställning? I samma TT-artikel finns något även om det:

Krav på att fristående skolor ska redovisa varifrån de får sponsorbidrag.

Även Ekot hade igår något att säga om friskolorna:

Nu ska friskolorna så långt det går följa samma regelverk som de kommunala skolorna följer. Bland annat vad gäller kurs- och läroplaner, timplaner och garanterade antal undervisningstimmar. Friskolor ska inte heller kunna neka handikappade plats.

Mest utförligt om friskolorna rapporterar Svenska Dagbladet:

Alla elever ska - oavsett om de går på kommunal eller fristående skola - få tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. De ska dessutom ha tillgång till skolbibliotek och erbjudas studie- och yrkesvägledning.

– Jag vill inte utesluta att det finns friskolor som har haft en låg ambitionsnivå av kostnadsskäl, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Friskolor är inte längre komplement, utan konkurrenter till kommunala skolor och därför måste villkoren bli mer lika, enligt ministern. Alla skolor måste följa kurs- och läroplanen. Alla elever ska garanteras samma antal undervisningstimmar.

En friskola ska också kunna överklaga till kommunen om skolpengen är för låg.

Idag har många skolor stora ekonomiska problem.

– Vi är medvetna om att några punkter är ambitionsökningar och kräver att vi skickar med resurser, säger Jan Björklund.

Detta är mycket bra! Men på vilket sätt ordet »stärkning« är en adekvat beskrivning förstår jag egentligen inte.

Hur blir det med de konfessionella friskolorna då? Svenska Dagbladet fortsätter:

Det blir inget förbud mot religiösa friskolor men texten skärps: all undervisning ska vara icke-konfessionell. Frivillig bordsbön och religiösa lektioner utanför den obligatoriska undervisningen är fortsatt tillåtet.

– Att man jämställer skapelseberättelsen med Darwins utvecklingslära eller att man har en tydligt negativ attityd mot homosexuella innebär att man bryter mot skollagen och då kan man bli [av] med tillståndet, säger Jan Björklund.

Skolinspektionen ska också få möjlighet att granska bidrag till friskolor.

Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tycker att formuleringarna är för svaga.

– Med största sannolikhet kommer religiösa sekter kunna starta friskolor precis som idag, säger Marie Granlund (S).

(Jag hade förresten fått för mig att Darwins utvecklingslära sprungits ifrån av den moderna evolutionsvetenskapen. Är det fel?)

Det finns i vilket fall fler som menar att de konfessionella friskolorna kom undan lite för lätt, vilket Rapport berättar mera om:

Andakter och bönestunder ska vara frivilliga för eleven att delta i. För de minsta barnen ska föräldrarna bestämma. De äldre barnen får mer att säga till om: "I takt med stigande ålder och utveckling, ska barnets synpunkter få större utrymme", som det står i texten till lagförslaget.

En annan del av lagförslaget som väckt en rätt livlig debatt gäller Komvux. Rätten att läsa upp betygen i gymnasieämnen man blivit godkänd tas helt bort. Detta motiverar Björklund dels med ekonomiska skäl, men också med en klassisk björkblundare. I Studio Ett igår sade han såhär (faktiskt!):

Varför gör ni det här, Jan Björklund, just nu när arbetslösheten galloperar? Är det inte bättre att få gå på Komvux?

Det är ju precis därför som det, nu införs ju lagen först sommaren 2011, så att precis just nu vet jag inte, det är ju om två år fram i tiden, men det är ju precis just nu det behövs, därför att de här platserna som nu upptas av elever som har goda betyg, de här platserna, och som skulle kunna gå rakt in på högskolan istället för att gå ett extra år på Komvux, de här platserna som borde ju istället gå till de som nu behöver komplettera sina yrkeskurser och andra kompetenser som behövs för att bli mer anställningsbara på arbetsmarknaden, så just i det här skedet så är det ju, när trycket på Komvux ökar så är det ju extra viktigt att göra en noggrann prioritering vilka som ska få gå på Komvux i första hand. Och jag vill bara korrigera det att Komvux slaktas, säger Socialdemokraterna. Sanningen är att nu byggs ju Komvux ut i princip över hela landet, och det vari… Komvux storlek varierar.

(Nu vill jag med ena hornet utfällt påminna om att ordet flum definieras till intellektuellt oredigt.)

Det jag menar med björkblundare, är att han blundar och pratar om något annat, samtidigt som han målar allt i svartvitt; istället för att försvara borttagandet av möjligheten, väljer han att försvara en prioriteringsordning – som han inte infört! Samma retorik minns jag från valrörelsen 2006, men då handlade det istället om att betygsliknande skriftliga omdömen försvarades med motfrågan »Varför ska det vara så kontroversiellt att föräldrarna ska ha rätt att veta hur det går för deras barn i skolan?« – han försvarade inte vad han föreslog utan något annat.

Detta är ett återkommande mönster! Den utlovade stärkta rättsliga ställningen för friskolorna framställs nu, i artikeln i Svenska Dagbladet som citeras ovan, som »ökade krav på friskolor« och »skärpta regler för religiösa friskolor«. Jan Björklund visar en tydlig förkärlek för att göra just björkblundare. Ytterligare ett exempel, detta däremot nästan dagsfärskt, är den förlängda skolplikten för barn som inte klarar grundskolan på bara 16 år. Istället för att säga som det är – att barnens skolpliktighet kan förlängas – framställer han förslaget som ett förtydligande av skolans skyldigheter.

Och trots allt prat om att lärarnas befogenheter och auktoritet ska öka – i själva verket handlar det ju om att de ska mätas och vägas i ännu högre utsträckning. Ytterligare en björkblundare! Ekot igen:

[I den nya skollagen] får Skolinspektionen ökade befogenheter och föräldrar och elever får större möjligheter att överklaga beslut.

– Om det ska skydda vissa elever då är det okej att möjligheten finns. Men vi vänder oss mot trenden av ifrågasättande av skolan som har funnits under ganska lång tid. Att vi hela tiden ska bevisa att vi gör det vi har betalt för, säger Per Sandgren, resurspedagog på Hagaskolan i Umeå.

I och med den nya skollagen kommer Skolinspektionen kunna vitesförelägga skolor som inte sköter sina uppdrag, kommunala skolor som friskolor. Även föräldrar och elever ska kunna överklaga fler beslut än i dag, bland annat åtgärdsprogram och skolplacering.

Och om vitesförelägganden har Svenska Dagbladet ytterligare en detalj:

Skolinspektionen får mer muskler. Inspektionen kan utdöma vite, rätta till brister – och i slutändan dra in tillståndet för en friskola eller omedelbart stänga en kommunal skola som bryter mot skollagen.

Jag blir alltid smått konfunderad när offentliga verksamheter ska straffas med böter. Det känns som om de nyliberaler, som tycker politiken borde styras av marknaden istället för tvärtom, har fått ett sådant fast grepp om Björklund att han tappat verklighetskontakten – hur kan det vara en lämplig åtgärd att minska en skolas resurser om de inte erbjuder tillräckligt god undervisning? Och att lägga ned skolor – har de helt glömt bort att barn behöver en trygg och stabil social miljö för att må bra och utvecklas? Om en skola inte håller måttet måste det givetvis åtgärdas – men det är inte barnen det ska gå ut över! Sätt in extra resurser, både ekonomiska och i form av fortbildning, och om det inte hjälper så byt ut den personal som inte fungerar!

Men hu, nu kom jag igång, bäst jag lugnar ned mig lite. Avslutningsvis vill jag göra ytterligare en tillbakablick, till den 5 mars 2007. Då rapporterade Ekot såhär:

Speaker: Lösningen på ordningsproblemen i den svenska skolan är inte fler vuxna, utan att de vuxna som finns i skolan visar att det är de som bestämmer. Så sa skolminster Jan Björklund vid ett besök i Landskrona idag på den omtalade Gustaf Adolf-skolan.

Björklund: Jag har för ofta sett skolledningar och kommunledningar som duckar och backar och är flata när sådana här situationer inträffar, och här gör man faktiskt något och agerar, och det är bra.

Björklund: Sverige har flest vuxna i skolan av alla jämförbara länder och ändå har vi mycket stora ordningsproblem, så det räcker inte bara att ha många vuxna utan det handlar också om att dom vuxna som finns ska ha auktoritet.¹

Om du glömt Gustaf Adolf-skolan i Landskrona, så kan jag kanske påminna om vad det handlade om. Det var den skola där tjejerna i en klass skolstrejkade för att det fanns ett gäng killar som mobbade dem.

Och från Björklunds sida är domen hård: Det är lärarnas fel. Senare samma dag, i Studio Ett, lät det såhär:

Björklund: Alltså, svensk skola har enligt, också enligt OECD:s stora TIMSS-mätning för något år sedan så är vi det skolväsende i världen som har störst problem med skolk, störst problem med sena ankomster, störst problem med skadegörelse, och störst problem med ett grovt och kränkande språkbruk.

Detta är nästan den största björkblundaren av dem alla, fast av en helt annan kaliber. Istället för att försvara något annat än vad han står för, så ljuger han rakt upp och ned, och han gör det dåligt. TIMSS står för Trends in International Mathematics and Science Study. Det är en internationell undersökning om elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap. Den här fruktansvärt dåliga källhanteringen togs ju senare upp i Sveriges Radios program Kris i Skolan?, som i praktiken totalt sågade både Björklund och skaran av skoldebattörer itu. TIMSS handlar alltså om naturvetenskap och om matematik, inte någonting annat. Kan det hända att Björklund råkat blanda samman två olika betydelser av ordet bråk?

Han fortsatte faktiskt prata också.

Björklund: Jag menar att det har varit en felaktig politik de senaste 35 åren i Sverige när man har mer eller mindre eftersträvat – från politiskt håll – att lärarna ska vara i första hand kompis med eleverna. Vi måste återupprätta en vuxenauktoritet i skolan.

Reporter: Är det alltså uppfostran och auktoritet enligt dig som saknas?

Björklund: Det är en lång rad åtgärder som behövs för att komma till rätta med ett sådant här problem. Det finns säkert… det finns… I bakgrunden så finns det en misslyckad integrationspolitik i en stad som Landskrona. Vi har naturligtvis många elever som kommer från socialt trasiga förhållanden. Men när de kommer till skolan så kan man ju inte nöja sig med att sätta sig ned med armarna i kors och säga att »kolla, vi har problem ute i samhället, då får det vara som det är i skolan« utan man måste ju ändå upprätthålla ordning och trygghet i skolan.

Vad var det som hände 35 år tidigare, år 1972, som var så förfärligt? Jo, Jan Björklund var tio år gammal, hans uppväxtort Skene sögs plötsligt in i Marks kommun, och efter flera år av omställningar fullföljdes genomförandet av den nioåriga grundskolan i Sverige – en skola för alla, oberoende av geografisk och socioekonomisk bakgrund. Vid samma tidpunkt ersattes även det gamla urvals- och examensgymnasiet, fackskolorna och yrkesskolorna med den integrerade gymnasieskolan som så småningom utvecklades till att ge högskolebehörighet åt alla.

Men ytterligare ett avsnitt av intervjun skrev jag ned, våren 2007.

Reporter: Har du kanske nån politik för hur du vill tackla de samhällsproblem som ändå trots allt ligger bakom?

Björklund: Eh… jag är fullt beredd att utveckla mina synpunkter på både integrationspolitik och arbetsmarknadspolitik och att fler ska få jobb och allting, men ärtevju… mitt akuta ansvars… eller mitt omedelbara ansvarsområde handlar ju om hur skolan ska fungera trots att det ibland är struligt utanför. Och jag tror att kommunstyrelsens ordförande här har delvis fått sitt mandat av Landskrona-borna på grund av att folk har varit missnöjda med den hittillsvarande integrationspolitiken, så att det kan vi väl utveckla också men… Men framför allt i skolan tror jag att det är viktigt att nu återupprätta en vuxen auktoritet.

Jan Björklund! Nästa år är det riksdagsval. Nu är det dags att ni utvecklar era synpunkter på »integrationspolitik och arbetsmarknadspolitik och att fler ska få jobb och allting«. Det är ju de synpunkterna som egentligen kommer att lösa problemen i skolan, inte »återupprättandet av en vuxen auktoritet«.

Och det är dags att sluta hymla. Säg som det är nu. Parallellskolesystemet ska ju återinföras i Sverige! Du har ju redan vridit tillbaka klockan till ungefär 1968 i och med gymnasiereformen. Inte tänker du väl låta flummet avstanna innan det ens nått ner i grundskol… förlåt, folkskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor, flickskolor, realskolor och fortsättningsskolor?

1. Detta transkriberade jag samma dag, men vill du höra det själv så borde det finnas i SR:s arkiv med kvart i fem-ekon. ↩